Snabb i duschen?

Man kan ju fundera på varför detta skulle vara ett intressant ämne att irra runt på tangentbordet, med stela fingrar om. Till och med jag undrar, men nu sitter det i skallen, så nu måste det ut!

 

 

Vi är på väg någonstans, alla ska med, men alla måste duscha först, jag frågar högt. – Är det någon som ska duscha nu? Annars går jag in! Jo då, det får jag nog veta, - Nä, jag duschar för dig! Kommer det flygandes i luften, av vem är totalt ointressant!! Men grejen är den att på de 15 minuter, det tar för den person som så vårdslöst kastade ur sig, att den skulle duscha före mig, på de 15 minuterarna hade jag hunnit duscha och tvätta mig ren, jag hade hunnit raka de delar som ska rakas, dvs, haka, hals och hin hule! TVÅ GÅNGER!! 7 minuter i duschen är gott om tid!

 

 

Nähä, men nu gick ju inte det, det var ju någon som prompt skulle duscha för mig, ja ja. Jag väntar väl då. I ca 25 minuter per y-kromosom!! Nu har alla familjemedlemmar mycket mer hår än vad jag har, men vad gör de i duschen de övriga 20 minuterarna, för det kan inte ta mer än 5 minuter att tvätta håret!?!

 

 

Då sitter man där, och väntar. När det så blir din tur får man i ansiktet på väg in i duschen..Nu får du skynda dig, nu har vi brottom!! Ja men va fan! Varmvattnet är slut, min dusch tvål ligger på golvet, uttrampad, min rakhyvel ligger i bitar bredvid tvålen, när jag väl pusslat ihop den är den så slö så den är oanvändbar. För den var ju någon tvungen att använda till benen, för den som är rosa och till för benen, ja den var ju så slö! Vattnet når mig till anklarna för vattenlåset är fullt av hår, jaha, jag gör väl rent det också då, jag är ju ändå här! Badrumsgolvet är sjöblött, detta torkas upp!

 

 

Så står jag då där, med ytterjackan på, först av alla, nyduschad, (i kallt vatten) nyrakad, (i kallt vatten och med slö hyvel) vattenlåset är tomt, (från hår av långhåriga människor). Först av alla! Men säg, är det inte märkligt!

 

 

Kontentan av detta? Ja, det måste vara det att det är… ett helvete att få en y-kromosom ren!

 

 

Ted!

 

 

 

 

 

 

 


Nytt år igen!!

Jaha, då var vi där då, ytterligare ett år till ända, och vi ser det nya komma sakta närmare där borta i fjärran öster!

 

 

Nu kommer alla dessa förbannade nyårslöften som knappt någon klarar av bedriften att fullfölja, personligen gav jag ett nyårslöfte för ca 20-år sedan. Det håller jag än...Jag ska aldrig mer ge ett nyårslöfte!!! Funkar vart enda år, har inte brutit det löftet på alla år, rätt imponerande va?? =)

 

 

jag tycker synd om hundar och övriga djur under nyårs firandet, om alla höll sig till den begränsade tiden som finns att skjuta raketer på hade det nog inte varit så farligt. Men det ska ju skjutas raketer i tid och otid, pratade med en av de lokala veterinärerna här på ön, bara hon, av 4 veterinärer i området, delar ut knock out medicin till mellan 10 och 15 djurägare varje år!!! För att citera henne: " ...och då är det bara hos mig!"

 

 

Det mest skrämmande är att de djurägarna får ge medicinen över så lång tid, och detta beror enbart på det facto att folk ger sina barn raketer och smällare i tid och otid. Barnen kan man ju inte klandra, men de idioter som köper smällare till barnen och inte ens är med och övervakar vad som händer...ja de idioterna skulle man ju binda fast vid den största, skott rädda, hund som bara går att uppbringa!!

 

 

Jag vet att vi troligtvis aldrig kommer att komma ifrån smällare och dylikt, tro mig, jag tycker det är lika roligt med pang och brak som vem som helst. Men man kunde faktiskt vara utan, i dagens teknologiska värld kan vi operera tunntarmen på en bajsfluga, men inte göra ljudlösa raketer?!? Eller kan vi, jag vet inte, men eftersom man aldrig enbart ser det man vill se med en raket, utan att höra smällen, har jag svårt att tro det kan finnas ljudlösa raketer.

 

 

Om man förbjöd försäljning av fyrverkeri pjäser tills 2-3 timmar innan, "avfyrning" så skulle det ge ett antal effekter,

1. Det skulle troligtvis sopa rent bland försäljare, de riktigt seriösa skulle bli kvar!

2. Försäljningen av antalet fyrverkeri pjäser skulle minska drastiskt, pga att någon jävel måste ju hålla sig nykter och köra till fyrverkeri affären.

3. Detta hejdlösa raket skjutande i tid och otid skulle med stor sannolikhet upphöra.

4. Vi skulle få lugnare djur i vår värld!

5. Olyckorna med bort sprängda kroppsdelar minskade drastiskt!

 

 

Nä, nu får det vara slut på detta förbannade gnäll....vill i stället önska alla stackars idioter som hittar hit gång efter annan, ett gott nytt år!! Ni är inte värst många i antal, men ni ger mig den respons jag behöver för att detta ska vara roligt.

 

 

Tack för att ni orkar läsa det dravel som hoppar fram och tillbaka i min skalle, i bland någorlunda relevant, andra ggr rent skitsnack!

 

 

Tack för att ni "lyssnar" på mina texter i det tysta, när jag är ledsen och behöver få ut sorg och ilska ur huvudet innan jag exploderar i ett raseri utbrott som ingen mår bra av.

 

 

Tack för att ni står ut med mina ibland helt horribla ordlekar som troligtvis bara jag skrattar åt, och som bara jag fattar i mitt huvud!

 

 

Tack för mig helt enkelt! Nästa år ska jag bara skriva om relevanta och viktiga saker....NOT!

Va fan! Gick du på det gamla Arne Weise tricket....Moahahahaha

 

 

Ted!


Är du en vän?

Vänner är vänner, de vet att de inte behöver anstränga sig för min vänskap!

Jag är så gammal att jag letar inte nya vänner, de kommer av sig självt!

 

 

 

Det här jävla sättet att försöka smila sig in och le med hela ansiktet bara för att man ska tro att det är just mig du är glad att se! Ja tjena! Det smilet ser man inom försäljarvärlden så det räcker, så den går man inte på!

 

 

Sen det här---”Hur är det med dig”- talet som är sååå inövat, det är lite ironiskt att lyssna på, lika ironiskt är det att de inte själva hör hur illa det låter! Man behöver inte smila in sig, det räcker oftast att du är den du är, för i slutändan är det ju den personen som man blir vän med i alla fall.

 

 

Sen har vi den där kategorin av människor som alltid tror de är bättre än dig, som ser ner på dig, de pratar gärna med dig, men när du gått där ifrån skrattar åt antingen dig, eller de sätt du uttrycker/gör saker på!

Åh, söte Jesus!

 

 

Men tittar man lite djupare på dessa människor inser man snart att det är något som inte stämmer, för är man tvungen att baktala eller se mer på andra, är man nog inte riktigt där i självförtroendet! Man har nog ett mindre bra liv, så man är tvungen att ge sig på andras för att dölja sin egen besvikelse eller framgång!

 

 

Ja då!! Jag pratar skit om andra jag med! Inte ens jag är fullkomlig, svårt att tro? Ja kanske det, men så är det!! Denna text gäller även mig!! ;)

 

 

Ted!

 

 

 


God jul och sluta rök!!

Jul helgen är över oss!!

 

 

Med risk för att bli anklagad för att kopiera på fb så kan det vara bättre att önska alla en rickigt god jul på detta sätt i stället! Men lite mer än så ska jag allt printa ner för er som vill läsa!

 

 

Sitter här på julaftons morgon med förväntansfulla barn och med föräldrar som kommer ihåg hur spännande detta var, att sitta så nära granen man bara kunde och känna och klämma!!

Det är banne mig ingen konst att vakna och kliva upp en sån här dag!! Vi brukar låta barnen öppna de flesta paket på morgonen, det blir liksom en lugnare julafton på så vis, barnen sitter stilla under dagen, de sitter stilla under jul middagen, och framför allt, de tjatar inte om att få öppna paket! Det blir med andra ord den lugna och fridfulla julen det är menat att vara..=)

 

 

Jag säger inte att det är jobbigt att ha barnen runt sig tjatandes om paket, det kan och är en del av julen, men man kan få dem att uppskatta resten av dagen på detta sätt!

 

 

Sitter och lyssnar på de vuxna som är vakna vid denna tiden, det diskuteras tändare, hur mycket enklare det blivit att hålla reda på sin egen tändare då båda jag och Britt slutat röka?! Man konstaterar också att det nog mest var Britt (Jag kan av naturliga skäl inte hålla med) som var den stora boven…;) Vilket påminner mig om en av mina chefer genom åren, han hade och har en makalös förmåga att aldrig hitta sin tändare! Vid en jul köpte jag en låda tändare till honom, 50st. Han skrattade och sa – Ja nu ska jag väl klara mig ett tag!

 

 

Ja tjena!! Det funkade ju!! Jag skulle åka med honom den dagen, han tar en tändare ur paketet, går ut i verkstaden i en minut, sedan går han och jag in i hans bil och sätter oss för avfärd mot ett icke viktigt mål! Nu ska han tända en cigg, ja, alldeles rätt! Ingen tändare, men hur fan bär man sig åt? Hur kan man bara tappa bort en tändare på den tiden, förmodligen låg den i hans jackficka bland 3 skiftnycklar, 5 mejslar och 8 rökparoner!!

 

 

Vad enkelt det hade varit om man gick till läkaren och med milt våld tvingade honom att operera in en gasledning från den mänskliga butangas källan ut till tummen, sen när man knäppte med fingrarna skulle en låga poppa upp från under nageln! Fast å andra sidan, det bästa är ju att inte röka alls!

 

 

Men det var ju en god jul jag skulle önska er, så puss i jul ljumsken och måtte ni alla drabbas av en trevlig jul!!

 

 

Ted!


Flytta hälarna?

Jahaaa?

 

När ska man sluta förvånas över läkarvetenskapens framfarter i korridorer och mina fötter? Det hände tydligen lite saker då jag till min hustomte till läkare framförde (i lugn och sansad framtoning) min åsikt om hans liv som läkare så lång i hans karriär. Dagen efter ringer det ifrån ortopeden i Kalmar, där man glatt meddelar att man har en tid till mig redan dagen efter hos en ortoped! Nä men se goddag då, där blev man allt lite förvånad. Hade väl väntat mig en tid till midsommar ungefär! Det hjälper tydligen att vara frispråkig med stora ord ibland!

 

 

Hur eller krokodil så befann jag mig på plats i utsatt tid, sitter ned i väntrummet och ser hur läkaren kommer ut till disken och hämtar min mapp, går in på sitt rum för att en minut senare komma ut och säga till sköterskan…kan du vara snäll och hämta hit den här patientens journaler? Sköterska tittar på honom och sen i datorn och säger, jaha du, vilken av de tre mapparna vill du ha??? Å nej, tänkte jag, nu börjas det. Nu ska han läsa allt det där först, och jag som är hungrig också!

 

 

Men hör och häpna, när han fått mapparna pekar han på mig med hela handen och säger med ett leende, -” Ted?, kom med här!” Han ögnade igenom mapparna på nån minut och sa sedan, vad gör du här? Jag har ont i fötterna! Jaha, kavla upp byxorna, ta av dig strumporna och börja gå! Jag gick, fram och tillbaka ett antal ggr med en tanke i huvudet, måtte han veta vad fan han gör!!

 

 

Och det gjorde han, ja eller, han lyckades i alla fall övertyga mig om att han ställt rätt diagnos. Åt det som redan stod i mina journaler, att steloperation var enda lösningen mot min värk skakade han bara på huvudet, anledningen till min värk var ett latinskt ord som jag inte ens kommer försöka upprepa, men det berodde på att mina hälar vinklar åt fel håll???

 

 

 

Dvs, om jag har fötterna rakt fram vinklar mina hälar inåt. Detta medför att jag endast belastar yttersidorna av mina fotsulor, och att jag kan vinkla in mina fötter med fotsulorna mot varandra hur lätt och mycket som hälst, men att vinkla foten åt andra hållet så mycket som anses vara normalt, det går inte! Han till och med uttryckte det, ”du är värst hittills!” Varför är jag inte förvånad?!?

 

 

Steloperation är således inget alternativ…piuuuh!

 

 

Istället ska man börja med kortison i båda fötterna, tre sprutor i varje, med en månads mellanrum, med början nu idag sa han. Jaha, om inte det funkar då, om värken fortsätter, ved gör ni då? Ja du, då flyttar vi ut hälen en centimeter! VA?? Ja, eller hur! Jo, det är sant, man skalar rent hälen från allt kött och skinn, sen sågar man av hälen och flyttar ut den, spikar fast och sätter tillbaka!! Men va fan, en steloperation verkar helt plötsligt smärtfri!! Fy satan, sex veckor i gips och sex månaders rehab, på varje fot!! Jag hoppas för alla Smålands grönskodda gräshoppor att kortisonet fungerar, för det lär bli jobbigt, även för en välsvarvad och snygg man i sina bästa år!

 

 

Att det gör ont som fan med dessa kortisonsprutor rätt in i fotledens trasiga delar, är nog ingenting jämfört med en hälflyttning, men va fan, man kan ju alltid söka tröst i holkens välsignade innehåll!

 

 

Ted!s

 

 


Får man bli arg?

I dag har jag åter varit med mina förbannade fötter hos min förbannade doktor!

 

 

Men denna gången fick jag honom dit jag villa ha honom, i skamvrån!

Förra gången jag var där var i vevan då företaget jag jobbade för var på ruinens brant och på väg in i konkursens oresonabla klor! Jag ville ha en tid hos ortopeden och en magnetröntgen, han behandlade mig som en simulant och näst in att han använde orden ”lilla vän” till mig!

 

 

Jag var förbannad som jag var över hans ovilja att hjälpa mig, sen har han mage att skicka mig till en vanlig röntgen, vilket jag förklarat för honom att det inte är någon ide, men han menade på att det var protokoll att göra så, ja ja, låt gå för det då! Men då skulle han väl för fan ha lyft sin skrynkliga blekfeta röv från stolen, när han fick svaret från röntgen, att det inte fanns några sprickor i foten!!! Då skulle han kontaktat mig och sagt att vi får gå vidare med detta, ja eller hur, lika troligt som att farmor anka dansar jitterbugg, naken med björnligan!!

 

 

Allt detta fick han veta idag när jag besökte honom, nja, kanske inte den delen med hans skrynkliga blekfeta röv, men resten. Han fick även veta att jag kände att han behandlat mig som en simulant, och då jävlar kan jag tala om att han ändrade attityd, besöket tog exakt så lång tid som det tog mig att tala om vad jag tyckte, (i lugn och sansad framtoning) och den tid det tog för honom att tala om att han skulle skynda på en remis till ortopeden!

 

 

Det är då väl själva tomtefar att man ska vara tvungen att bli otrevlig (i lugn och sansad framtoning) för att man ska få sin vilja igenom!! Jag betalar väl för fan skatt för att jag ska bli tagen på allvar när jag går till doktorn! Tror till och med att jag betalat mer skatt till statskassan än vad SAAB har gjort på senare tid!

 

 

Dessutom ska jag vara tvungen att betala 200 kronor för att få bli förbannad, det är väl lite väl magstarkt!!

 

 

Ted!

 

 


En samhällets riddare!!

Hallelulja, prisad vare hoppet om den goda människan!

 

I kväll under träningen med FBC Kalmarsunds suveräna damlag fick jag ett samtal, jag svarade och det visade sig att det var en man som hette Kjell Johansson och han bodde i Kalmar, han hade sett hur en bil från Pizzeria Capri i Smedby skulle backa ut sin bil, och när han gjorde detta ”bompade” han in i min!!! Han hade med all säkerhet märkt detta, för han hade för det första rutan nervevad så han torde ha hört att det small, han hade stannat till och tittat bakåt, men lik förbannat har han bara kört där ifrån. Föraren hade även sett att Kjell med dotter, hade sett vad som hände, så när han hade vänt bilen för att köra ut där ifrån, hade han kört sakta förbi Kjell, och tittat surt och lite argt på honom.

 

All heder åt Kjell, som gjorde sig omaket att för det första skriva ner reg.nr på bilen, sedan även anteckna mitt, för att när han kom hem ta reda på vem som ägde bilen, sen ta reda på mitt telefon nr och ringa mig för att meddela vad som hänt!! Handen på hjärtat, hur många av oss hade gjort oss det besväret?? Han var även villig att ställa upp som vittne om det skulle behövas!!! Vilken otrolig människa!!

 

Nu synade jag bilen i mörker och kunde inte hitta något, men var förvissade om, att även om jag inget hittar, kommer jag att höra av mig till denna pizzeria, jag kommer att kräva en personlig ursäkt, jag kommer att fråga varför han bara körde där ifrån när han så uppenbart såg att han blev sedd! Ska jag vara riktigt ärlig hoppas jag att det tjafsas emot, å du söte Göte Va jag ska anmäla saken till allt vad jag ska komma på, inte för att jag ska ha någon ersättning om det inte är någon skada på bilen, men för att Kjell ska känna att det han gjorde hade en betydelse, att han ska känna att han gjorde rätt!!

 

Sen ska jag åka och köpa en bukett blommor och den största tårta jag kan hitta, sen är det min tur att göra lite detektiv arbete, att via Kjells telenr hitta honom, och överlämna blommor och tårta, för den insatsen Kjell gjorde, kommer jag aldrig att glömma!!

 

Ted!

 

 


Hårdhudade människor!

Sotar ventilationen i lägenheter just nu, mycket äldre människor som får mig att tänka på en text jag skrev en gång! Varsågoda!

 

 

Jag var i stan i dag i ett ärende, min sambo i ett annat. Naturligtvis var jag klar timmar före henne fast hennes ärende… ja ni fattar. Jag gick in och satte mig på ett av stans alla cafeér och tog ett wienerbröd och en kopp kaffe, tittade lite på folk och var i mina egna tankar ett tag. Jag är ju fyllda fyrtio + så det finns alltid något att titta på. Vare sig det sitter fram eller bak. Hur eller kaffetermos så kom det in en äldre farbror på caféet och den äldre delen av personalen bröt ut i ett glädjerus över att få, som dom sa se den här farbrorn igen. Farbrorn var väl 80 + närmare 90 kan jag tro. Jag förstod på samtalet dom i mellan att han varit sjuk ett längre tag. Så småningom kom det fram att han hade trillat och brutit vart enda ett av revbenen han hade i kroppen!?

 

 

Jag måste ha hört fel, alla revbenen frågade jag en av servitriserna lite senare. Jo då så var allt fallet. Å han är uppe och går! Tänk på det en stund. Vilken form han än är stöpt i så skulle jag vilja se den. jag menar, det skulle varit intressant att få ta del av den här mannens liv. Hur kommer det sig att man i den aktningsvärda åldern kan bryta vart och ett av revbenen i kroppen och sedan komma tillbaka och gå på sitt café för en fika. Snacka om att bryta ihop och komma igen. Nu när jag tänker efter så kom jag på att jag har ju en i min familj som i 80 års åldern bröt av en ryggkota för ett år sedan. I dag är han uppe och går, visserligen med rullator, men han siktar på att slippa den till våren!?

 

 

Vad gjorde dom folk av förr i tiden? Förmodligen lärdomen om livet, vad som är viktigt för ens överlevnad. Det vill säga hårt och ärligt arbete samt en god portion av folkvett. För denne farbror på caféet gick så småningom för att sätta sig och mina ben var lite i vägen. Inte så mycket så han inte skulle kunna ta sig förbi, men i alla fall. Jag drog undan mina ben och våra blickar möttes, han ser en stund på mig och sedan ler han, nickar lite lätt till hälsning och säger: Tack! En stund senare kommer hans kompis för att även han slå sig ner med en kopp kaffe. Samma sak upprepar sig exakt. Jag sitter där och funderar.

 

 

Till slut flyger fan i mig och benen åker ut än längre i gången, först kommer en kille i 30 års åldern. Med huvudet i nedsänkt, och blicken i golvet ser han inte mina ben förens han nästan snubblar på dom, jag drar in dom och tittar på honom, inte en reaktion. Han ser inte ens upp från golvet. Nåja, det var ju mina ben som stack ut, men en liten endaste blick. Nä då. Samma sak med en tjej i 20 års åldern. Hon stannar upp och tittar på mig i alla fall. Men det var inte mer heller. Jag log lite försiktigt i hopp om att jag skulle få henne att hälsa. Vad trodde jag egentligen?

 

 

Vad kostar det att ge sin medmänniska ett leende? Jag tror att det sitter i något helt annat, vi är helt enkelt rädda för att vi ska vara tvungna att föra en konversation med människan som sitter där med benen i vägen och nickar leende. ”Om jag nickar och ler tillbaka nu så kommer han att sitta och titta på mig hela tiden och sen kommer han att flytta över till mitt bord och sen….” hur har det kunnat gå så långt? Har våldet ute i samhället gett sig på vårat folkvett också nu? Ska det vara fullkomligt livsfarligt att hälsa artigt på en främling, dessutom på ett befolkat café´. Det är ju för fan sjukt. Om man nickar och hälsar artigt på en äldre människa, som åtminstone jag är lärd och försöker att lära mina barn, ja då ler dom artigt tillbaka och hälsar tillbaka. Jag tycker att vi var och en ska ta oss en funderare på varför det är så. Och när vi kommer på det svar som passar oss bäst ska vi omgående ändra på detta befängda beteende.

 

Annars kommer detta att sluta i en ände av förskräckelse.

 

Tittar man rakt fram ser man bara sin egen skugga!


RSS 2.0