Skäll inte på den som springer......

Satt och lyssnade på kocken när han dömde ut Islamisterna (kocken är för övrigt Polack).

Kunde inte annat än fråga honom, hur många människor som är islamister känner du?

Nä, det ante mig, han känner ingen. De som har islam som sin religion är lätträknade i Polen!

 

Vi började sedan så smått komma in på vad vi själva trodde på, han menade att han inte var religiös, men att han sökte sig till kyrkan ibland, mest för sina föräldrar skull som är starkt bundna till den katolska kyrkan. Men han tyckte att det var skönt att söka ro i kyrkan när det var mycket som snurrade i både hans och hans frus huvud som han sa…= )

 

Jag försökte sen förklara på Engelska så gott jag kunde vad jag tror på, men detta kan ju ha misstolkats å det grövsta….= D

 

Jag tror på människan som person, i viss mån också mänskligheten, men mest människan som person. För om varje människa när de vaknar, och har suttit en stund på sängkanten och vaknat även i huvudet, börjar dagen med denna tanke: ”Idag ska jag göra en annan människa glad!” Vad kan då gå fel efter det?!? Det räcker ju med att man, under dagen, har den tanken liggande latent bak i skallen, så letar man ju efter tillfällen att göra andra människor glada!

 

Om man tänker sig för innan man skäller ut en annan varelse och tänker…varför gjorde han så? Innan man skäller. Då kan det kanske bli så att man frågar personen först, just…varför gjorde du så?? Får man då ett idiotsvar är det ju lätt att käften börjar gå, men om man istället förklarar varför personen inte kan göra som den precis gjorde, ja då kanske man får till svar…oj då visste inte det!!

 

Därför vill jag önska att den andra tanken som kommer upp i ditt huvud efter att du dinglat färdigt med benen ska vara: ”Jag ska inte skälla på de som springer, för jag kan inte veta varför de har bråttom!”

 

Om människan som enskild person kan tänka så varje dag, tror inte ni, att det skulle vara mycket mindre oroligheter i världen då, skulle vi inte försöka hjälpa varandra lite mer om vi bara la manken till, men tyvärr så fungerar ju inte människan så. Vi är misstänksamma av naturen och vi litar inte på någon annan än oss själva, vi vill även ha allt som våran granne har, för jag kan ju inte vara sämre jag! Vi vill inte släppa in personer vi knappt känner in i våra liv, för det är enklare att rata än att acceptera! Vi vill heller inte ta reda på sanningen om en person, det är inte lika roligt som att höra det falska skvallret om personen!

Så nä, min tro kommer jag nog att få vänta på att den blir verklighet, men å andra sidan, varken gud eller Jesus har ju varit värst frekventa med shower och uppträdanden så, den som väntar på nått gott…!

 

Tack för ordet!

 

Ted!


Kommentarer
Postat av: Ottosson

Är man redan där man ska vara behöver man inte springa för att komma dit..

2011-02-10 @ 10:18:26
Postat av: Ted!

Nä det har du rätt i kära Granne!!

2011-02-14 @ 20:31:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0